Så har vi kommit hem ifrån en helt underbar resa med jobbet till Åland. Vi har skrattat och haft görkul ihop. Och maten den gick inte av för hackor! Herregud sicken mat, det var helt superbra. Buffébord, ät så mycket du bara orkar. Och det kan jag lova att vi gjorde. Med en massa gott på tallriken och dessa efterrätter. Tur kanske att det bara var över en natt.
Jag fick syn på en kille som var stor som ett hus. Och ni som känner mig vet att jag är väldigt svag för killar med muskler. Om han hade muskler… jo helt rätt! Funderarde faktiskt på denna kille, tyckte mig känna igen honom. Men kunde inte riktigt säga vem och vart jag har sett honom. Men sedan sa en kollega till mig vem det var och då trillade poletten ner!
Atlas från Gladiatorerna som gick på tv.n för ett antal år sedan. Vilken pjäs. Han var inte bara full av muskler han var även väldigt lång. Å de gjorde ju inte ont att kika på honom. Han stod framför mig i matkön - vilket också mina arbetskollegor påpekade för mig - precis som det behövds försvann ju in i dimman där ett tag……
Ja mycket skall man tydligen få höra innan öronen trillar av. Men detta tar väl ändå priset haha.
Inte fasiken skulle jag om jag skulle gifta mig bjuda in gästerna för att i samma veva be dem betala kalaset….
Är det inte dyrt nog att gå på bröllop. Det skall ju fixas med håret, nya kläder, skor och en himla massa annat. Självaste övernattning var i tält, ville man sova bättre får man ta in på hotell för egen peng!! Alltså jag tror jag donar. Skulle bli mycket förvånad om dem fick många på detta bröllopet.
Mitt svar till brudparet hade nog varit samma som Ribbing här nedan föreslår
“Tack för vänlig inbjudan till bröllopet - tyvärr kan vi inte vara med eftersom det blir för dyrt för oss. Med varmaste lyckönskningar”.
Det var två killar som satt och snackade.
- Du får hänga med hem och kolla på min apa som jag har köpt, säger den ene killen.
De stack hem och killen släppte ut apan och den hoppade omkring och klättrade i gardinerna. Killen drog ner gylfen på sina byxor och apan satte sig i hans knä. Han gav den en örfil. Apan började då att suga av honom.
Efteråt frågade han sin kompis om han ville prova.
- Ja, det kan jag väl göra, bara du inte slår mig i skallen också.
Kan faktiskt inte så mycket om Eric Gadd, men jag gillar skrapt hans musik. Och snart släpps hans senaste skiva på svenska. Tydligen något som han lovat att han aldrig mer skall göra…hehe. Men man skall ju aldrig säga aldrig…
Vi träffades hemma hos en arbetskollega och satt och käkade gott och drack goda drycker . När vi var nöjda där så fick vi skjuts in till Incontro på Hotel Gothia, pianobaren. Som alltid är det väldigt mycket folk men en härlig stämning. Livemusik och glada människor. Kort sagt en supertrevlig kväll. Och min bästa på länge, för jag blev inte dålig på natten som jag har brukat bli de sista gångerna oavsett hur lite jag dricker. Men Karina hon hade ett undermedel Resorb. Tog två sådana brustabletter under dagen och mådde superfint på morgonen. Och natten var cool lugn. Här kommer lite bilder från kvällen…
Här fick vi några väldigt goda drinkar hemma hos Karina
Hemma hos Uffe, i hans nya vinkällare…väldigt nice och där drack vi moserat vin…mums
Alias Guldlock innan han behövde en pelare hehe
Cattis som var superfokuserad på filpperspelet
Mig själv och Karina, mycket skratt och stoj…samt fingar tillhörande Uffe!
Bra gjort Stefan, prata i mobilen och balancera ölen med andra handen vid örat utan att spilla
Och är sitter värden för dagen i några få korta ögonblick, sen vara han uppe och jassade igen.
Det kan låta lätt när Ribbing ger råd till höger och vänster. Men faktum är att ibland som i ett sådant här fall är det inte helt enkelt att få komma till tals. Dels för att dessa här egopersonerna när man väl har lyckats att bryta dem så återgår de oftast till sig själva i nästa andetag. Däremot skulle man på nått jäkligt bra sätt bara satt punkt för tjötandet. Men som oftast alltid kommer man ju på dessa knepen när väl det hela är över. Ovanligt va? Men så har vi dessa som är rappa i käften och kan få ur sig en massa verbala och fina ord på bara några få sekunder. Dock tillhör inte jag dem. Nja ibland har väl även jag mina ljusa stunder
Det man kan förvånas över är att de själva inte hör hur ego de är när man bara pratar om sig själv om och om igen. Vi har några sådan exemplar på jobbet. Man kanske skulle haft en sådan etikett som Pluto får på julafton “Don´t open until Christmas Sätt den i nylle och han kanske håller truten en liten stund i alla fall
Ja det är lite sorligt, men jag har varit lite risig därav ingen uppdatering. Men nu sakta men säkert börjar jag komma i form igen. Mina kära arbetskollegor beställde för några dagar sedan morotskaka. Jaha inte annat än att ställa sig framför spisen och fixa och dona då. Man gör ju allt för sina kära kollegor.
Här utan glasyren
Här kommer med glasyren
Så hoppas detta skall smaka imorgon nu….mums
Natti eller förresten, skall ut med djuren nu innan sängen…
Märta är en liten vilde i sin rullstol, och älskar att fräsa omkring på hemmet. Hon tar kurvor på ett hjul och bottar ur i de långa korridorerna. Men, eftersom hon och övriga på hemmet inte riktigt har alla hästar i stallet, så tolererar de varandras egenheter.
En dag när Märta drog på längs en korridor, öppnades en dörr och Mats klev ut i korridoren med armen höjd. “STOPP!” sa han med myndig stämma. “Har du körkort för den där?” Märta rotade i sin handväska och fick fram ett chokladpapper och höll upp det. “OK!” sa Mats och Märta drog vidare.
När hon tog kurvan vid TV-rummet med skrikande däck, dök Gösta upp framför henne och begärde att få se skattekvittot. Märta dök ner i handväskan igen och drog fram ett flaskunderlägg. Gösta nickade slött och sa “Varsågod och kör vidare, damen.”
Märta närmade sig den sista korridoren innan hon kom fram till entrén, uppenbarade sig Folke framför henne iförd inte mer än ett rejält stånd.
. När vi var nöjda där så fick vi skjuts in till Incontro på Hotel Gothia, pianobaren. Som alltid är det väldigt mycket folk men en härlig stämning. Livemusik och glada människor. Kort sagt en supertrevlig kväll. Och min bästa på länge, för jag blev inte dålig på natten som jag har brukat bli de sista gångerna oavsett hur lite jag dricker. Men Karina hon hade ett undermedel Resorb. Tog två sådana brustabletter under dagen och mådde superfint på morgonen. Och natten var cool lugn. Här kommer lite bilder från kvällen…
laijnen