Det här var nog dagens trevligaste läsning som jag gjorde på SvD. Att ge en gammal flamma sin ena njure. Det var väl gulligt gjort.

Mera sådant, fast jag måste väl ändå medge att det är något som man får bestämma var och en för sig. Det är ju inget lätt beslut. Fast å andra sidan har man ju hjälpt en annan människa.

 –Men ett mirakel uppstod. Marika hade blivit en annan människa med klara ögon, säger han. Det miraklet är jag tacksam över att ha upplevt. Det är stort.

–Delvis har äventyrslusten drivit mig och det har också varit ett äventyr, men samtidigt en inre rening. Nu kan jag se mig själv i spegeln och känna mig stolt. Jag är i alla fall inte en feg människa inför mig själv och mina närmaste. I en flyktig värld får man också en hållbar relation till en människa som varar livet ut på ett alldeles särskilt sätt, slutar han.

Jag har minsann inte varit flitig bloggare den senaste tiden. Men det har väl sina orsaker det med. Som när man tex träffar en ny kille. Då är det inte mycket annat som hägrar i huvudet. Jag kan väl erkänna att det blir mycket mys hemma nu. Gott, det har man ju längtat efter väldigt länge…..mums

Så idag tänkte jag, hm, vad skall jag skriva om idag då? Och när man är i DN om en artikel som handlar om sex, så blir väl inte valet så himla svårt. Inte helt oväntat så har man sex fastän man blir över 50 +. Inget fel i det tror jag. Fast när man var en sådan där tonåring då hade man så klart en annan uppfattning om detta. - Gud va äckliga ni är osv…..

Sex viktigt även för äldre

Hög ålder är inget hinder för sex. Vi fortsätter att onanera, ha samlag och oralsex långt upp i åldrarna, visar en ny amerikansk studie.

Häromdagen satt vi ute och käkade lunch, jag och 2 personer till. Inte helt oväntat kom vi in på sexbiten. Jag och en annan person har väldiga problem med en viss sak. Att “svälja” helt enkelt. Detta är det spyvarning på!!! Fy fan va äckligt.

Min första och sista debut i detta med att  ”svälja”  slutade med att jag stod inne på toan och ulkade och borstade tänderna så jag tror att tandköttet började blöda. Så efter denna gången lovade jag mig själv. Aldrig mera!  Kompisen hon var nog lite värre hon, hon spydde ner hela kille…så han bad nog aldrig om detta igen - inte med henne i alla fall

Men vid våran lunch kom det fram andra detaljer, vi har nog de som tycker att det är helt ok. Lite lurigt om man säger så. Men vi har ju alla olika tycke och smak om detta!

Life is good

Detta har jag funderat på en hel del. Alltså sist jag kollade så har även de små hundarna 4 egna ben att gå på! Så varför skall det över huvud taget sitta i en väska?!?!?!

Tycker det är rätt, vi måste våga säga ifrån lite bättre. Vi är alldeles dåliga på att lägga oss i andra när vi ser att något inte står rätt till.

Jag undrar hur det skulle sett ut om jag tog mina två stora hundar i en väska?

 Zingo, en av mina hundar

Får nog köpa mig en jävligt stor väska då va..och fy fan vad tungt det måste bli.

Nä det är nog dags för att man måste införskaffa sig ett hundkörkort tycker jag. Ser tyvärr allt för många som inte har en aning om vad de är som finns i kopplet. Det är ju levande individer.

Från Svd

Unga flickor har ofta bra handlag med djur. Av dem jag såg häromdagen var det uppenbart att hälften mycket bättre förstod sig på sina handväskor. I några fall verkade de inte ha riktig koll på om det var hunden eller handväskan de för ögonblicket var sysselsatta med. När jag nådde Odengatan stod där två väninnor som vänt en chihuahua upp och ned i den enas famn; båda kliade den frenetiskt på magen och skrek av skratt medan hunden kämpade lika utsiktslöst som en skalbagge som hamnat på rygg. Hunden gnydde, tassarna fäktade förtvivlat efter fästen i luften och ångesten stod ur ögonen på den. Det var absolut nödvändigt att säga till dem…

Våga säga ifrån när något är fel!!!

Oj det blir knivigt att skriva om. Jag provade  själv första gången när man var ca 14 år.Något som jag tror de flesta ungar gör någon gång, provröka. Men eftersom jag hade väldigt svårt att dra ett halsbloss så blev det ingen fortsättning…. Bara hostade och tyckte bara rent allmänt att detta var nog ingen grej för mig.

Och de som känner mig, vet att jag verkligen hatar röken. Men hur ställer man sig då till när man har träffat en som röker. Jo visp blir man lite tåligare. Fast jag måste säga fy fan för den smaken, när man skall kyssa en person som precis har rökt. Inget jag rekommenderar direkt. Han frågade mig eftersom han vet hur jag tycker om detta med cigaretterna. Hur känns det nu då när du kysser mig? - Jo helt ärligt svarade jag - det är som att kyssa ett askfat!

Men jag måste ändå ge honom en eloge. För han försöker verkligen att hålla igen när han är hos mig. Tar mindre cigaretter när han är hos mig. Vilket i slutändan är ju bra för både honom och mig.

Men till att förbjuda någon att röka i sin egen trädgård. Då har det väl ändå gått för långt va. Förbudet som kom till resturangerna och inomhus - gôrbra. Och enligt rökarna själva väldigt bra, de som jag har pratat med i alla fall.

I vårt fall så får vi väl som om mannen kan lägga av helt. Vilket jag hoppas på i det långa loppet

Men varför står det ingen sådan snäll maskin här i mitt område? Alltså det hade man ju inte sagt nej till. Men det är väl ingen större risk att något sådant skulle hända hos mig i alla fall

 läser från Svd 

Under sex timmar ringlade sig kön lång vid bankomaten i Queenstown. Skälet: istället för tiodollarssedlar fick kunderna tjugodollarssedlar - trots att bara den lägre summan drogs från kontot.

Tror att dessa personerna fick en glad dag i alla fall

 Ja tror att många med mig håller med mig om att det inte går att vara utan kaffe. Jag minns när jag för första gången lärde mig att dricka kaffe. Det var på den tiden då min mormor levde. Det är väl nu ca 25 års sedan man började att dricka kaffe. Men då gjorde min mormor på det gamla hederliga viset. Kokade kaffet på spisen, alltså ingen kaffebryggare. Och det skulle drickas på fat ibland med. Fast värst var det nog, för att man skulle få ner blaskan som jag tyckte att det var då, så hällde jag i kaffegrädde och 2 sockerbitar. Det var riktigt gott då tyckte jag. Men om man ser på det idag så är både kaffegrädden och sockerbitarna borta. Om jag skulle prova detta idag, skulle jag inte tycka att det smakar så gott som då. Nu är jag nog inte den värsta kaffedrickaren, alltså ingen risk för överdosering här i alla fall.

Men jag har några goda vänner som brukar drick espresso - och tycker att detta är gôrgott. Fast där blir jag lite undrande. En pytteliten kopp med kokstarkt kaffe. Nä inget för mig.

Ha en skön dag

Så enkelt det kan vara. Ringde och pratade med min bästa vännina idag. Hon föreslog att vi skulle åka och käka glass i Sävedalen. Hämta med dig ungarna och kom, jag bjuder. Alltså hon är bara för skön, vad skulle jag ta mig till utan henne. Det är skönt att vi har varit vänner i så många år nu. Och det känns som vi inte tröttnat på varandra heller :-).

Det finns inte så många vänner som ställer upp som hon gör. Och då pratar jag inte bara om mig själv. Utan hon finns där mest för alla. Hon är en lyssnare och en sådan person som det är lätt att öppna upp sig för. Å det är en jäkla tur att hon finns.

Kram min älskade Lena och tack för att du är du

Dagens tema idag får väl ändå bli ELVIS. Idag är det exakt 30 års sedan han avled. Till väldigt mångas stora sorg.

Ni som känner mig vet ju att jag tydligen har en svaghet för chaufförer (varför har jag ingen aning om, men så är det tydligen). Och Elvis är var ju en chaufför till yrket. Så troligen hade jag nog haft en date med honom….sen att han bodde väldigt långt borta från mig har ingen betydelse. Han hade säkert sökt upp mig liksom de flesta andra har gjort.

Och den gooooodingen hade man ju aldrig sagt nej till

Länge leve kungen